från sverige

”Uppfödning, odling, förädling och packning har skett i Sverige. I varor som korv, bröd, ost och yoghurt, är kött, ägg, mjölk, fågel, fisk och skaldjur alltid 100% svenskt, och minst 75% av ingredienserna är Från Sverige.”

Frågor & svar

Här hittar du svar på vanliga frågor som du som företagare och märkesanvändare kan undra över kring märket Från Sverige, Kött från Sverige och Mjölk från Sverige. Du hittar bland annat information om regler och kriterier, certifiering, licenser och kontrollavgift. Om du inte hittar svaret på just din fråga är du välkommen att kontakta oss så hjälper vi dig.


 

Kriterierna

1. Varför en frivillig ursprungsmärkning?

Den nya frivilliga ursprungsmärkningen är ett svar på konsumentens efterfrågan på att enkelt kunna se ursprunget på livsmedel. Många tycker det är viktigt att råvaran är svensk och att maten produceras i Sverige. Märkningen Från Sverige är en tydlig ursprungsmärkning som gör det lättare att välja livsmedel och växter med svenskt ursprung. När allt fler medvetet kan välja svenskt bidrar det till en ökad produktion av livsmedel i Sverige och en levande landsbygd.

2. När används Från Sverige, Kött från Sverige respektive Mjölk från Sverige?

Märket Från Sverige används på alla typer av råvaror, livsmedel och växter som uppfyller kriterierna, sammansatta produkter, färdigrätter och fågel.
Märket Kött från Sverige används på helt och bearbetat kött samt charkuterier av nöt, gris, lamm, får get, häst, ren och vilda däggdjur som uppfyller kriterierna.
Märket Mjölk från Sverige rekommenderas på mejerivaror, men även Från Sverige kan användas där.
Märket kan även användas vi export. Kontakta oss om du vill veta mer om det.
Märkena Från Sverige, Kött från Sverige och Mjölk från Sverige grundar sig i samma kriterier.

3. Vilka kriterier gäller för att få märka?

•    Djuren är födda, uppfödda och slaktade i Sverige.
•    Odling ska ha skett i Sverige.
•    All förädling och packning sker i Sverige.
•    I sammansatta produkter är minst 75% svenskt. Korv, bröd och fruktyoghurt är några exempel.
•    Kött-, ägg, fågel-, fisk-, skaldjur och mjölkråvara är 100% svenskt även i sammansatta produkter.

Läs mer om ursprungsmärkningen

4. Vilka företag kan ansöka om att få använda märkningen?

Företag som vill använda märket ansöker hos Svenskmärkning AB om att få bli märkesanvändare. När avtal är skrivet förbinder sig företaget att följa Regelverket Från Sverige. Det är varumärkesägaren som ska ansöka om att få använda märkningen. Vid ansökan anges vilka anläggningar som tillverkar produkterna.
Tillverkning, packning och märkning ska göras på anläggningar i Sverige. Alla led i förädlingskedjan ska vara tredjepartscertifierade enligt ett kvalitetssystem som omfattar spårbarhet och livsmedelssäkerhet, lägst IP livsmedel. Andra exempel på certifieringar är ISO 22000, BRC Food, FSSC 22000 eller Svensk Butiksstandard. För potatis- och rotfruktspackerier är R.I.P ett alternativ. Innan du ansöker och Regler och avtal

5. Kan en produkt märkt med Från Sverige/Kött från Sverige innehålla svenska råvaror men tillverkas utanför Sverige?

Nej. Slutprodukten ska vara tillverkad och packad i Sverige för att få märkas med märkningen.

6. Vilka krav ställs på produkterna?

Märkningen kan användas på de flesta typer av produkter som klarar kriterierna enligt Regelhandboken. Innan produkterna får märkas ska de registreras och godkännas för märkning.

7. Vilka krav ställs på råvarorna?

De råvaror som används i Från Sverige-märkta produkter ska ha svenskt ursprung och nå upp till de branschkrav som anges i Kapitel 5 i Regelhandboken. Kraven sträcker sig i vissa fall utöver lagstiftning. Företaget behöver ta in verifikat från underleverantörer för att säkerställa att kraven uppfylls.

8. Ska ni godkänna att förpackningarna är korrekt märkta?

Nej, det är Märkesanvändarens ansvar att säkra att produkterna är korrekt märkta enligt märkeslagstiftningen och inte vilseleder konsumenterna, samt att de grafiska riktlinjerna för Märket följs. Kommunicera och inspirera

9. Vad innebär minst 75% svenskt?

Strävan är att alla råvaror ska vara svenska och gränsen är minst 75% svenskt. Kött-, ägg-, fågel-, fisk-, skaldjurs- och mjölkråvara ska alltid vara 100% svensk.
En gräns på 75% innebär att övervägande del av innehållet är svenskt men att utrymme också ges att inkludera produkter som inte enbart kan bestå av svenska ingredienser. Exempel på det är müsli som innehåller russin eller fruktyoghurt som består av 90% svensk mjölk och 10% importerad frukt. Erfarenheter från Finland som haft en frivillig ursprungsmärkning i 20 år visar att 75% är en rimlig gräns. Exempel på sammansatta varor

10. Men hur kan man då som konsument veta om produkten även innehåller importerade råvaror?

För sammansatta produkter är det viktigt att konsumenten får information om vilka ingredienser som är svenska. Detta anges med fördel på förpackningen men möjlighet finns också att informera genom företagets hemsida, appar eller liknande. (3.5.4)
Gällande märkningslagstiftning ska följas och det är viktigt att tänka på att presentationen för konsument är tydlig och inte vilseledande. Se EG 1169/2011, Livsmedelsverkets vägledning till informationsförordningen och Li:s märkningshandbok för mer information. (3.5.4)

11. Vi har upptäckt en felmärkning som gör att regelverket inte följs, vad gör vi?

Kontakta Svenskmärkning AB utan dröjsmål och åtgärda avvikelsen. Fyll även i en avvikelserapport (Bilaga 2) och skicka den till Svenskmärkning AB för bedömning av eventuella ytterligare åtgärder.

12. Vi vill exportera våra produkter, kan märket användas utanför Sverige?

Kontakta oss för märkning av produkter som går på export.


 

Ansökan

13. Hur ansöker mitt företag om att få använda märkningen?

Du ansöker hos Svenskmärkning AB. All information om hur du ansöker, märket och kriterierna finns på hemsidan frånsverige.se. Börja med att läsa igenom Regelhandboken. Ansökan görs via hemsidan genom att ni registrerar er företagsinformation och de produkter ni vill märka. Läs mer på Innan du ansöker och sidorna innan du ansöker om Från Sverige, Kött från Sverige respektive Mjölk från Sverige.

14. Hur snabbt behandlas ansökan?

När ansökan skickats in via webben, och ett underskrivet avtal kommit in till Svenskmärkning, behandlar vi ansökan omgående. Du kan räkna med att få återkoppling på ansökan inom 3-5 arbetsdagar. När ansökan och produkterna är godkända får du tillgång till märket och den grafiska manualen. Mer om ansökningsprocessen


 

Avtal och avgifter

15. Vad kostar det att använda märkningen Från Sverige?

Svenskmärkning har två avgifter för märkningen:
Kontrollavgift: Märkesanvändare betalar årligen en fast kontrollavgift på 3000 kr. Vid anslutning efter 30 juni debiteras halva kontrollavgiften.
Licensavgift: För Märkesanvändare med en total omsättning över 25 miljoner kronor utgår en rörlig licensavgift. Licensavgiften utgör 0,08% av värdet av nettoförsäljningen av märkta produkter från varumärkesägaren till nästa led.


 

Information på förpackningarna

16. Varför inför ni striktare krav på information om ursprung till konsument?

Trovärdighet och transparens är några av de viktigaste faktorerna för långsiktig framgång för den frivilliga ursprungsmärkningen Från Sverige. Det är ett ungt märke som nu i april fyller ett år. Regelverket har under året utvecklats löpande. Grunden är stabil men några nya kompletteringar tillkommer även i version 4 av Regelhandboken som innebär krav på informationen som ges till konsumenterna.
I sammansatta produkter ska minst 75% vara svenskt medan 25% av de vegetabiliska ingredienserna kan ha annat ursprung. Hög trovärdighet förutsätter att konsumenterna enkelt kan få information om de ingående ingrediensernas ursprung. Därför har regelverket utvecklats med krav på att de svenska ingredienserna ska anges på förpackningen samt att ursprung även framgår för de ingredienser som är av betydelse för konsumentens köp.

17. Övergångstid

Kompletteringen gäller för nya produkter som märks. För befintliga produkter genomförs förändringen i samband med nytryck av förpackningsmaterialet.
Några exempel
Exempel på ingredienser som är av betydelse för konsumentens köp är ingredienser som ingår i beteckningen eller framhävs på förpackningen genom ord, bild. Definition finns i informationsförordningen artikel 22 (EU) 1169/2011 som du hittar på Livsmedelsverkets hemsida.

Exempel: Jordgubbsfil
Det ska framgå på förpackningen att mjölken är svensk. Om jordgubbarna inte är från Sverige ska detta framgå på förpackningen.

Exempel: Leverpastej med gurka
Det ska framgå att lever och grädde är svenskt. Om gurkan inte är från Sverige ska det framgå på förpackningen.

18. Varför räcker det inte att ange de svenska ingredienserna?

Ingredienser som framhävs på förpackningarna, i beteckningen eller genom ord och bild har betydelse för konsumentens köp. I de fall dessa ingredienser inte är svenska förväntar sig konsumenten att få information om det för att kunna göra medvetna val.

19. Var ska informationen finnas?

Förpackningarna ska innehålla information om vad som är av svenskt ursprung. Ursprung ska också anges för de ingredienser som har betydelse för konsumentens köp. Om dessa ingredienser är importerade ska alltså konsumenten även få information om detta på förpackningen.

20. Hur ska ursprunget anges?

Ursprungsinformationen ska stå väl synlig på förpackningarna. Varje företag avgör hur de vill informera om ursprunget inom ramen för gällande lagstiftning. Informationen kan exempelvis ges i anslutning till ingrediensförteckningen eller i beskrivande text någonstans på förpackningen. Informationen får ges på förpackningens framsida eller baksida. I Vägledningen finns några exempel på hur det kan se ut för olika typer av livsmedel.
Ursprung på ingredienser som är av betydelse för konsumentens val och som inte är från Sverige får anges som specifika länder eller mer generellt exempelvis EU, icke-EU-land eller import.

Exempel: Müsli
Ingredienser: Havregryn, rågflingor, russin 7%, rostade kornflingor (korn, salt), solrosfrö 5 %, salt.
Produkten består av 87% svenska spannmål. Russin och solrosfrön är importerade och tillsätts för att ge extra smak och sötma.

Exempel: Lökkorv
Ingredienser: Griskött* 40%, fett från gris*, nötkött* 15%, nöthjärta*, lök** 9%, socker*, koksalt, blodprotein från gris*, vitpeppar, mjölkprotein*, antioxidationsmedel E300, konserveringsmedel E250. *Ursprung: Sverige. **Ursprung: EU

21. Vilka produkter berörs?

Information om ursprung ska finnas för sammansatta produkter.

22. För vilka ingredienser ska ursprunget anges?

Det ska framgå på förpackningen vilka ingredienser som har svenskt ursprung. Information om ursprung ska även finnas för de ingredienser som är av betydelse för konsumentens köp. Om denna ingrediens är importerad skall det framgå på förpackningen att den inte är av svenskt ursprung. Det gäller för ingredienser som lyfts fram i beteckning, ord, bild eller grafik, se informationsförordningen artikel 22 (EU) 1169/2011 som du hittar på Livsmedelsverkets hemsida.

23. Var hittar vi informationsförordningen artikel 22 (EU) 1169/2011?

Informationsförordningen (EU) 1169/2011 och livsmedelsverkets vägledning finns på Livsmedelsverkets hemsida.

24. Hur ska vi skriva om ursprungsländerna kan variera?

Syftet är att ge konsumenten tydligt information om ursprunget på ingående råvaror. Om ursprunget på råvaran kan variera ska information om det framgå på förpackningen. Exempelvis genom en beskrivande text.
Exempel: Formbröd
Ingredienser; vetemjöl, vatten, jäst, rapsolja, socker och salt.
Vi använder i första hand svenskt mjöl i våra bröd men ibland behöver vi komplettera med importerat vete. Innehållet är alltid minst 75% svenskt. Vill du veta mer om hur vi arbetar med svenska råvaror se ”det märkande företagets hemsida”.
Enskilda importländer behöver inte anges.

25. När ska de nya reglerna börja tillämpas?

Märkningen ska tillämpas på nya produkter. På befintliga produkter tillämpas reglerna vid nytryck av förpackningsmaterialet.

26. Vi har massor med upptryckt material, behöver vi kasta det?

Nej! Befintligt material får användas upp. Reglerna ska tillämpas på nya produkter samt införas vid nästa nytryck av förpackningsmaterial på befintliga produkter. Använd gärna er hemsida för att informera om produkterna och hur ni arbetar med svenska råvaror. Informera gärna om kriterierna för märket Från Sverige eller hänvisa till frånsverige.se.


 

Mjölk från Sverige

27. Varför tar ni fram ett förtydligande för mjölk?

Mejeri är en av de största kategorierna där smaksättningar ofta används för att lyfta den svenska mjölkråvaran. Samtidigt är mjölkråvaran av stort intresse för konsumenten. Ett förtydligande för mjölk, Mjölk från Sverige, erbjuds de företag som vill tydliggöra mjölkens ursprung i mejeriprodukter.
Märkena Mjölk från Sverige och Kött från Sverige vilar på samma regelverk och har samma krav på ursprungsangivelse som Från Sverige. Förtydligandena är frivilliga att använda på produkter som lever upp till kriterierna men rekommendationen är att använda dem för att framhålla köttets ursprung på kött och chark samt mjölkens ursprung på mejeri.

28. Vilka produkter ska märkas med Mjölk från Sverige?

Vi rekommenderar att Mjölk från Sverige används på mejeriprodukter.

29. Vad gäller för krav på ursprungsinformation för en produkt som är märkt Mjölk från Sverige eller Kött från Sverige?

Märkena Mjölk från Sverige och Kött från Sverige vilar på samma regelverk och har samma krav på ursprungsinformation som Från Sverige. Det betyder att i sammansatta produkter ska information om ursprung finnas för de svenska ingredienserna samt för importerade ingredienser som är av betydelse för konsumentens köp. Exempelvis Jordgubbsfil gjord på svensk mjölk och importerade jordgubbar.
De två förtydligande märkena Kött från Sverige och Mjölk från Sverige ger möjlighet att lyfta fram kött- och mjölkråvaran. Vi rekommenderar att använda Mjölk från Sverige på mejeri och Kött från Sverige på Kött och charkuterier.

30. Ska Svenskmärkning godkänna förpackningsmaterialet?

Nej, det behövs men om ni vill så tittar vi gärna. Det finns en grafisk guideline för användning av märket. Att produkterna märks på ett korrekt sätt följs upp i samband med stickprovsrevision.
Kontakta gärna kvalitetsansvarig Ulrika Norvell, [email protected] om ni har frågor eller funderingar kring kriterierna eller tolkningen av regelverket.


 

Revision

31. Hur kontrolleras märkningen?

Stickprovsrevision görs hos märkesanvändare och legoproducenter. Syftet med revisionen är att verifiera att märkta produkter lever upp till Regelverket Från Sverige. Revisionen utförs av fristående certifieringsorgan på uppdrag av Svenskmärkning AB. Certifieringsorganen kontaktar företag som ska få en stickprovsrevision.
Märkesanvändare och legoproducenter ska också årligen genomföra en internrevision. Märkesanvändaren ska säkra upp att eventuella legoproducenterna känner till och följer Regelverket Från Sverige samt att de utför en årlig egenkontroll.

32. Vad kostar kontrollen?

Stickprovskontrollerna finansieras gemensamt med hjälp av den årliga kontrollavgiften på 3000 kronor de anslutna företag betalar. De företag som får stickprovskontroll behöver alltså inte betala extra för detta. Kostnader som tillkommer till följd av uppföljning av avvikelser som ej korrigeras inom utsatt tid tillkommer företaget.