Publicerad 14 maj, 2016 Aktuellt Företag Konsument

Hungern är en av människans viktigaste drivkrafter, man måste äta för att leva. I dag går de flesta i Sverige till matbutiken och handlar och äter kanske ibland på restaurang. För länge sedan ägnade sig folk åt att jaga, fiska och samla vilda växter.

För ungefär 10 000 år sedan började de bosätta sig och odla, fram till mitten av 1800-talet producerade varje gård i princip sin egen mat.

Självhushåll med stora matförråd

Med självhushåll samlar man in och bevarar säsongens råvaror så att de håller sig ett år eller längre. Genom att till exempel syra vitkålen och förvara morötterna i jordkällare så kunde de ätas minst ett år efter skörden. För den större delen av befolkningen under 1700- och 1800-talen bestod maten mest av gröt, soppor, välling och ibland fisk. Det var bara vid jul och andra festligare tillfällen som man åt kött och korv.

Svensk matkultur

Ett lands matkultur, eller ”cuisine” som det heter på franska, är resultatet av kreativa människor, råvaror som passar klimatet och smarta konserveringsmetoder. Köttbullar och kokt potatis är exempel på en maträtt som anses typiskt svensk men som har en ganska kort historia. På 1700-talet rullades de första köttbullarna och i början av 1800-talet började man äta potatis. Längs Sveriges långa kuster fanns det sill och strömming som man saltade eller syrade. De har en tydlig plats i den svenska matkulturen och det är tydligt vid de stora helgerna där olika varianter av sill ställs fram på bordet.

Snabbköp i 60 år

Under 1800-talet startades handelsbodar på landet som köpte och sålde lokalt producerade varor. Industrialiseringen i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet bidrog till utvecklingen av handeln. Kooperativa förbundet, nuvarande Coop, bildades 1899 och Hakonbolaget (nuvarande ICA) bildades 1917. I slutet av 1940-talet kom de första snabbköpen med självbetjäning.

Under de senaste 50 åren har matvanorna ändrats i Sverige. Konsumtionen av färska grönsaker har mer än fördubblats sedan 1965. Det har blivit populärt med kyckling, då (1965) åt vi 2 kilo per person och år och nu (2014) äter vi 18,4 kilo. Orsaken är bland annat inflyttningen till städerna, bättre ekonomi, globaliseringen och kunskapen om att mat och hälsa hänger ihop. Samtidigt har matproduktionen blivit smartare och effektivare, hela vägen från odling och djurhållning via livsmedelsindustrin till färdiga råvaror och maträtter.