från sverige

”Märkningen Från Sverige betyder att produkten är odlad, född och uppfödd, förädlad, förpackad och kontrollerad i Sverige. I varor med flera ingredienser är kött, mjölk, ägg, fågel, skaldjur och fisk alltid utan undantag Från Sverige.” 

Ost för alla smaker – till vardag och fest

Osten du äter till frukost och den du har på kvällens ostbricka är säkert rätt olika varandra. Ändå utgår de alla från mjölk. Är de märkta med Från Sverige är de gjorda av svensk mjölk, vars höga kvalitet blir en naturlig del av osten. Det gäller alla ostsorter, vare sig det är hårdost, mjukost, färskost eller mögelost.

Lång lagring ger starkare smak

Lagringsprocessen skiljer sig åt beroende på osttyp, eftersom alla kräver sin speciella lagring för att få sin doft, smak och konsistens. Lagringstiden varierar från någon vecka till månader och år. Ju längre osten lagras desto starkare smak får den.

Fem huvudgrupper av ost

Vårt svenska ostsortiment består av många olika produkter med varierande utseende, konsistens och smak. De kan delas in i fem huvudgrupper:
Hårdost – Kan delas in i tre grupper beroende på lagring och mogning. Traditionell hårdost med lång lagringstid som Grevé och Västerbottensost. 2. Ytmognad hårdost, som Havarti. 3. Skorpfri hårdost som Hushållsost och Jämtgårdsost.
Mjukost  Hit hör mögelostarna grön-/blåmögelost som Ädelost, och vitmögelost som Camembert.
Färskost  Konsumeras färsk, som exempelvis Keso och Philadelphia.
Smältost Tillverkas av hårdost som smälts tillsammans med smältsalter och smakämnen.
Mesvaror  Det finns bredbart messmör och skivbar mesost och de görs av vassle.

Varför har osten hål?

När du delar en ost kan du se olika former av hål. På mejerispråk kallas hålen för ”pipor” och de bildas under tillverkningen. Om osten har runda hål kallas den rundpipig. Har den små grynformade pipor kallas den grynpipig. Ost utan hål kallas tät.

Hårdost är naturligt laktosfri

All hårdost som går att hyvla är naturligt fri från laktos, oavsett vilken lagringstid den har. Däremot innehåller färskostar, mjukostar, blå- och vitmögelostar laktos.


Lite osthistoria

Tillverkningen av ost har utvecklats och förfinats under historien, men grundprinciperna har varit desamma i tusentals år. Ost har funnits i alla kulturer som producerat mjölk, och är en uråldrig metod för att ta tillvara och konservera mjölk. Genom kontakter med romarriket och senare genom klostrens utbredning, spred sig kunskapen om mer avancerad osttillverkning med hjälp av löpe. I gamla tider var de svenska ostarna lokala, och fick ofta sitt namn efter den ort de tillverkades i, eller efter hur de användes. På 1800-talet uppstod varumärken för ost, och 1925 enade sig landets mejerier om en gemensam klassifikation på ostriksdagen i Linköping.


 

Visste du att

… det går åt cirka 10 liter mjölk till 1 kilo ost vid tillverkning av de svenska hårdostarna Herrgård, Präst, Svecia och Grevé.

… osten går bra att frysa om den är riven. Riven fryst ost behöver inte tinas utan kan användas till matlagning direkt från frysen.

… under hela 1800-talet fick landsortspräster en del av sin lön i natura, bland annat mjölk. Av mjölken tillverkades ost för försäljning, vilken kallades Prästost.

 


Mer information

Mer om ost på Ostforum och på Svenska ostar

Mer om ost på Hjärta mjölk

 

Västerbottensost – en kändis

Den i särklass mest berömda av de svenska ostarna, Västerbotten, är från början en Västgötaost, där man värmt ostmassan vid flera tillfällen och därefter lagrat den längre, vilket ger den en mycket särpräglad smak. Den tillverkades första gången kring 1870 vid Burträsk mejeri och har historiskt även kallats Burträskost, Westerbotten sötmjölksost, Wästerbottens Fetost eller Västerbottens gräddost. Som mest tillverkades den av ett 40-tal mejerier, men idag görs den bara i Burträsk.