från sverige

Tillbaka

Visste du detta om svenskt lamm?

Publicerad Aktuellt Företag Konsument I säsong

Det svenska lammköttet kommer från lamm som är mellan ett halvt till ett år gamla. Vanligast är höstlammet, som är fött på våren och har betat ute i hagarna hela sommaren. Idag står svenskt lamm endast för cirka 35% av den svenska konsumtionen, men sedan 10 år pågår en utveckling i produktionen i takt med efterfrågan. Utveckling har också medfört att du kan hitta svenskt färskt lammkött under hela året, även om det fortfarande är högsäsong på hösten.

Varför kallas det höstlamm?

Traditionellt i Sverige lammar tackorna på våren och lammen slaktas på hösten efter avslutad betessäsong. Lammen är då cirka 6 månader. Det gör hösten till högsäsong för det färska svenska lammköttet. Du kan även hitta höstlamm i butikens frysdisk andra tider på året.

Kan man köpa svenskt färskt lamm året runt?

Efterfrågan har gjort att bönderna styrt om produktionen så att det idag finns färskt svenskt lammkött året runt. Det är då vårlamm, som föds på vintern och slaktas på våren, sommarlamm som föds tidig vår och slaktas under sommaren, eller vinterlamm som är födda under sen vår eller sommar. Vinterlammen stallas in efter betessäsongen där de utfodras för att bli tunga nog för slakt under vintern.

När blir lamm får?

Lamm är den gemensamma benämningen på kött av får som inte har lammat och som är yngre än ett år. Det svenska höstlammet du köper i butiken är oftast runt 6 månader.

Har vi många olika fårrasen i Sverige?

Det föds upp ett flertal fårraser i Sverige, även om Gotlandsfåret (Pälsfår) är det vanligaste. Gotlandsfåret ger det fina pälsskinnet med de unika grå och silverfärgade lockarna. Andra exempel är Texelfår, Finullsfår, Dorset och Suffolkfår. Ofta korsas olika raser för att kombinera önskvärda egenskaper.

Vad äter de svenska fåren?

I Sverige går får och lamm ute och betar friskt gräs under sommaren, eller vall som gräs kallas när det används som foder. När fåren inte kan gå ute bor de i stall. Där är fodret baserat på grovfoder, det vill säga ensilage/hö, som gör att köttet blir berikat på nyttiga fettsyror.

Hur påverkar den svenska djurvälfärden lammen och fåren?

Fåren har det bra i Sverige. Det är en sund uppfödning där sjukdomar och skador är sällsynta. I Sverige är det lagkrav på att djur ska få bete sig naturligt, vilket bidrar till att de är friska både fysiskt och psykiskt. Får och lamm hålls på bete på sommaren eller ska på annat sätt vistas ute. De är flockdjur och ska hållas i par eller i grupp i lösdrift. De ska ha tillgång till hö, halm eller annat grovfoder som tillgodoser deras sysselsättningsbehov. Det finns bland annat även regler för klippning, inspektion av klövar och lamningsboxar. De får behålla sina svansar, bagglammen kastreras inte och vi har förbud mot mulesing. Svenska djur transporteras max åtta timmar och bedövas alltid vid slakt.

Hur kan Sveriges ha lägst antibiotikanivå i EU?

I Sverige jobbar vi med förebyggande djurhälsovård vilket är viktigt för att undvika sjukdomar hos djuren och för att ha en fortsatt låg användning av antibiotika. Sverige använder minst antibiotika till livsmedelsproducerande djur av alla EU-länder. På 1980-talet var vi först i världen att förbjuda antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte. Sjuka djur får behandlas. Överanvändning av antibiotika leder till att bakterier utvecklar resistens vilket får stora konsekvenser för sjukvården. Jämfört med andra länder har Sverige låg förekomst av resistenta bakterier.

Varför är får och lamm viktiga för naturbetesmarkerna?

De betande djuren vårdar det svenska öppna landskapet och ger oss vackra hagmarker. Mellan 10-15% av de svenska naturbetesmarkerna betas av får och lamm. Det är de mest artrika miljöerna i odlingslandskapet och betet gynnar många växter och djur, som ofta är hotade men räddas när landskapet hålls öppet. Får och lamm passar bra på känsliga betesmarker eftersom de inte trampar sönder grässvålen. Resultatet gör att naturen blir mer tillgänglig både på landsbygden, i staden och stadsnära miljöer.

Hur påverkar får och lamm odlingslandskapet?

Svensk får- och lammproduktion är en del av ett hållbart jordbruk och bidrar till att nå nationella miljökvalitetsmål, framför allt ”Ett rikt odlingslandskap” och ”Ett rikt växt- och djurliv”. Betande djur ger ett attraktivt odlingslandskap med stor variationsrikedom av djur, växter och kulturmiljöer. I Sverige pågår ett aktivt arbete med att minska övergödningen och vall läcker mindre växtnäring än andra grödor och odlas med betydligt mindre växtnäring. En växtföljd med mycket vall binder mycket kol vilket är nödvändigt för att hålla jorden bördig för odling av grödor vi kan äta. Öppna landskap och hagmark ger fina möjligheter för rekreation och friluftsliv, som är viktiga delar av miljökvalitetsmålen.

Hur stor uppfödningen har vi i Sverige?

Produktionen av lammkött i Sverige täcker cirka 35% av den svenska konsumtionen. Sverige är ett förhållandevis litet fårland med få får per besättning om man jämför med andra länder, men näringen ökar stadigt sedan de senaste tio åren. Svensk lammproduktion bedrivs i huvudsak som deltidslantbruk eller tillsammans med andra lantbruksverksamheter. Det finns runt 8 700 gårdar som har får och producerar kött, ull, skinn och eller mjölk och ost. Antalet tackor är cirka 250.000 och medelbesättningen är nu drygt 30 tackor.

Vad betyder får och lamm för landsbygden?

Ett livskraftigt jordbruk är en viktig faktor för att skapa och bibehålla en levande och attraktiv landsbygd. Får och lammproduktion är störst i och kring Götaland, men finns i landets alla län. Förutom för lammbonden är får och lamm viktiga för fler företag, som lokal produktion och förädling av kött, skinn, ull och mjölken som används till ost. Det finns över 17.000 företag som har verksamhet med får och lamm (2015), som exempelvis mejerier, slakterier, styckningsföretag, charkföretag, ull- och skinnberedning, foderföretag, avelsföretag, transportföretag, växtodling och företag inom turism.

 


Mer information

Jordbruksverket Mervärden i svensk produktion av får och lamm

Märket Kött från Sverige

Nu är det högsäsong för höstlamm!

Tips, inspiration och Fredrik Erikssons citrondoftande lammfärsbullar

Fler inspirerande lammrecept får du här Svenskt Kötts lammrecept

Aktuellt

Sverige använder minst antibiotika i EU även i år

Bäst i klassen igen! Sveriges bönder har receptet mot överanvändning av antibiotika, skriver LRF i en artikel. Receptet är enkelt: Friska djur genom god djuromsorg. Och friska djur behöver inte antibiotika.

Svenska ägg är säkra ägg – nu även certifierade

Lagom till Äggets dag lanseras ”Certifierad svensk äggkvalitet” som garanterar att produktionen uppfyller världens hårdaste krav inom djurvälfärd, livsmedelssäkerhet, smittskydd och produktkvalitet.

Lammkött – mycket mer än stek, filé och kotlett.

Det finns många lammdelar att välja på i butiken. Vilken är din favorit? Stek, filé, rostbiff, racks, kotletter, bog eller färs? Här kan du se de vanligaste delarna, vad de bäst används till och tillagas. Du får även länkar till recept.